blålig | blå·mand |
subst.
[ca. 1450: bloo lilær (Thott., JLange.ODP.I.771)]
1) = (planten) iris; jf. JLange.ODP.I.767. *AarbRanders.1915.54. *HPHansen.KF.II.129. *SønJy´N.
2) #spor. om andre planter med blå blomster, fx kornblomst, akeleje; jf. JLange.ODP.I.106+302.
blålig | blå·mand |
| Sidens top | |